LEDGÅNGSREUMATISM

Vikten av behandlingsplan och dialog med din läkare


Besvären som man upplever vid RA varierar från person till person. Du kan ha perioder med svårare besvär av sjukdomen. När sjukdomen är mer aktiv blir inflammationen mer utbredd och du kan vara tröttare och ha mer onda/svullna leder. Mellan dessa perioder kan sjukdomen ge mindre besvär. Ju tidigare du får behandling, desto större är möjligheterna att påverka sjukdomen (inflammationen) och minska skadorna i lederna.

RA (reumatoid artrit eller ledgångsreumatism) kan leda till bestående ledskador. Sådana skador kan uppkomma redan under det första året med sjukdomen. Därför är det viktigt att få vård och sätta upp en behandlingsplan med sin reumatolog så snabbt som möjligt, och att prata öppet och regelbundet om sina behandlingsmål och framsteg. 

Hur ser en effektiv behandlingsplan ut?

Den bästa behandlingsplanen för ledgångsreumatism är en plan som skräddarsytts efter dig och dina mål. Många patienter vågar inte lyfta vad man har för behov och vad man vill kunna göra i sitt liv.  Att vara tydlig med vad som är viktigt för dig och vad du vill få ut av din behandling kan många gånger underlätta att få rätt hjälp och behandling. 

Din reumatolog kan eventuellt skriva ut läkemedel och rekommendera ett tränings- eller fysioterapiprogram som del av behandlingen. Det är sjukdomens svårighetsgrad och typ av symptom som bestämmer vilken behandling du får. Trots att du kan ha liknande symptom som någon annan betyder det inte att behandlingen kommer att vara densamma. Den anpassas efter dina behov och din sjukdomshistoria. 

Det är viktigt att vara flexibel när det gäller behandlingsplanen och förstå att behandlingen kan behöva ändras med tiden för att du ska kunna uppnå dina mål.1

Be din reumatolog förklara fördelarna och riskerna med olika behandlingsalternativ och diskutera fram en plan som är rätt för dig.

Vad menar man med att sjukdomen är i remission?

Behandlingen vid RA går ut på att dämpa inflammationen och smärtan, kanske i bästa fall få den att försvinna helt. Det innebär att man är i REMISSION i sin sjukdom. 

För att bedöma sjukdomens aktivitet använder sig sjukvården av ett mått som kallas DAS28 och det står för Disease Activity Score och innefattar1:

  • Antalet svullna och ömma leder (i 28 olika leder)
  • Inflammationsmarkörer i blodet
  • Patientens egen bedömning av sin sjukdomsaktivitet

Remission är ett viktigt behandlingsmål

Enligt rekommendationer för behandling av RA bör behandlingen vara fokuserad på att minska inflammationen och förhindra ledskador, uppnå ett mål i form av bibehållen remission eller låg sjukdomsaktivitet för alla patienter. Diskutera gärna med din reumatolog vad rätt behandlingsmål är för dig. 

Andra viktiga behandlingsmål vid RA är bland annat att lindra symtomen och minska smärtor.1 Även personliga mål är viktiga, som att kunna ägna sig åt en viss hobby. Om det känns överväldigande med remission som mål kan du och läkaren tillsammans sätta upp och arbeta mot mer kortsiktiga mål som så småningom kan leda till remission.

Vikten av ett samarbete mellan dig och din läkare 

Din reumatolog behöver alltid höra dina synpunkter. Tänk på att berätta om dina symptom och hur du fungerar i vardagen vid varje besök. Oavsett om dina symptom är oförändrade, bättre eller värre bör du hålla koll på dem och beskriva dem så tydligt som möjligt. Gå tillsammans med din reumatolog igenom dina mål och följ upp den behandlingsplan ni satt upp. 

Om du inte tycker att din behandlingsplan fungerar bra ska du vända dig till din reumatologmottagning och ta reda på om någon förändring behövs. Det kan hända att det är dags att ändra behandlingsplanen för att bättre hantera din RA. 

Tips för bättre läkarbesök

Före besöket: Förbered dig!

  • Skriv ner dina frågor. Vad vill du få reda på under besöket? Lista de viktigaste frågorna först, ifall ni inte hinner med allt.
  •  Samla ihop information åt läkaren. Allt det följande är viktigt eftersom det kan ändra ditt behandlingsmål eller din behandlingsplan:

                − Dagbok med dagliga symtom som svullnad eller smärta i leder eller andra kroppsdelar

                − Förmågan att ta läkemedel för RA enligt anvisningarna, inklusive eventuella biverkningar eller problem         med följsamhet

                − Eventuella smärtlindrande läkemedel som du tar 

                − Andra hälsoproblem än RA, t.ex. diabetes eller njursjukdom

                − Läkemedel du tar för andra besvär, inkl. receptfria läkemedel, vitaminer eller kosttillskott

                − Förmåga att utföra vardagliga aktiviteter

                − Personliga mål som särskilda evenemang eller hobbyer

                − Ifyllt frågeformulär före besökt, t.ex. RAPID3 som du hittar här 

Be en närstående gå med dig på läkarbesöket om du vill.

Under besöket: Engagera dig!

  • Ställ dina frågor och visa informationen du har förberett.
  • Diskutera och sätt upp dina behandlingsmål, t ex remission, och be att det noteras i din journal. Det gör det lättare att följa upp din plan och dina framsteg!
  • Fatta gemensamma behandlingsbeslut med läkaren. Fråga om fördelar och risker med olika behandlingsalternativ och berätta om dina önskemål och eventuell oro. 
  • Fråga om din behandlingsplan behöver justeras för att hjälpa dig att uppnå eller behålla ditt mål.
  • Gör egna anteckningar om exempelvis sjukdomsaktivitet, huruvida dina mål har uppnåtts och eventuella ändringar i behandlingsplanen.

Efter besöket: Håll dig informerad och gör din del!

  • Rekommenderat uppföljningsbesök hos reumatologen vid aktiv sjukdom är 3–8 månader. Detta kan behöva justeras, allt mellan varje månad till var sjätte månad, beroende på din sjukdomsaktivitet.
  • Kontakta din reumatologmottagning om dina symptom plötsligt ändras – vänta inte till nästa inbokade besök. 
  • Följ din behandlingsplan och ta dina läkemedel enligt anvisningarna. 
  • Lär dig mer om din sjukdom. Läs mer här 

Du behöver inte klara av allt själv. Få information och stöd från resurser som är till för att hjälpa dig och andra med ledgångsreumatism.