Vid RA kan symtomen visa sig i en eller flera leder och sjukdomen kan komma akut eller smygande med värk, ömhet, belastningssmärtor och svullnad. Vanligast är att RA först känns i mindre leder som fingerleder, fötter eller knän. Allmänna inflammationssymtom är trötthet och generell stelhetskänsla, med störst påverkan under morgonen.

Inflammationen är vanligen symmetrisk, det vill säga liksidig. Det innebär att man, i de flesta fall, även får en inflammation i vänsterhanden, om högerhanden är angripen. Inflammationen ger upphov till smärta, stelhet, svullnad och värmeökning. Skadan kan även ske på andra organ.

RA är inte enbart en ledsjukdom. Exempel på andra vanliga symtom är allmän sjukdomskänsla och extrem trötthet. Sjukdomen kan även påverka andra delar av kroppen, exempelvis ögon, blodkärl, nerver och inre organ.

Dr Kenneth Henriksson, specialistläkare inom reumatologi, berättar mer om symtomen vid RA.

Det finns inga prover eller test som med 100 procent säkerhet bevisar att du har RA, men diagnosen sätts ändå med en blandning av prover och sjukdomshistoria. Hos 85 procent av de som insjuknar kan man hitta reumatoid faktor i blodprov, men provet i sig säger inte om man har RA. Vid misstanke om RA, och om sjukdomssymtomen hållit i sig i minst sex veckor, bör personen remitteras till en reumatolog (specialist på reumatiska sjukdomar) för vidare utredning. För att få diagnosen RA ska vissa kriterier uppfyllas. Det finns sju internationella kriterier och fyra av dessa ska uppfyllas för att diagnosen ska kunna ställas.

Kriterierna:

• Morgonstelhet som varar i minst en timme
• Artrit i tre eller flera leder
• Artrit i händernas leder
• Symmetrisk artrit, samma påverkan på vänster som på höger kroppshalva
• Reumatiska noduli (små knutor på ställen där kroppen utsätts för tryck)
• Positiv reumatoid faktor i blodet (IgM-RF)
• Typiska förändringar på röntgen av handens skelett

Dr Kenneth Henriksson, specialistläkare inom reumatologi, berättar om de olika undersökningar som brukar göras för att ställa en diagnos.

Misstänker du att du har RA?

Gör testet www.ontilederna.se så får du en rekommendation om du behöver kontakta en läkare.

Trots att det för närvarande inte finns något botemedel för RA finns det olika behandlingsalternativ för att dämpa inflammationen och minska smärtan och reducera svullnaden i lederna. Behandlingen syftar också till att förebygga ledskada och bibehålla den fysiska funktionen eftersom ledskadan är irreversibel, det vill säga det som bryts ned kan inte återuppbyggas. Det är den pågående långvariga inflammationen som orsakar symtomen och skadan på andra organ om den lämnas obehandlad. Behandlingen sker med hjälp av läkemedel, fysioterapi, arbetsterapi och egen träning.

Efter diagnos ska behandling med antiinflammatoriska läkemedel (t.ex. kortison) och antireumatiska läkemedel påbörjas snarast. Vid en aggressiv och aktiv sjukdom kan man gå direkt till biologiska läkemedel eller målspecifika syntetiska DMARDs. Lokala steroidinjektioner har också ofta god effekt vid behandling av en inflammerad led.

Val av behandling är beroende på hur den framtida prognosen ser ut och givetvis även den enskilda patientens preferenser.

Behandlingsalternativ vid RA

• Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAIDs). NSAIDs hjälper till att minska inflammationen och mildra smärtan och stelheten vid lindrigare fall av RA. De kan vara både receptbelagda och receptfria.
• Lokala steroidinjektioner eller systemisk (bredare) behandling med kortison. När få leder är involverade kan injektioner av steroider hjälpa till att lindra symtomen. Det kan även snabbt få bukt med en akut svullen eller smärtande led.
• Sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARDs). DMARDs är den grundläggande behandlingen vid RA. De kan minska inflammation och smärta samt bromsa eller begränsa omfattningen av ledskada. DMARDs är en grupp av läkemedel som verkar på olika sätt, vilket läkemedel i gruppen som väljs bestäms av vårdgivaren utifrån patientens behov och vilka biverkningar man tål.
• Biologiska läkemedel. Behandling med biologiska läkemedel används för att hämma inflammation, bromsa ledförstörelse och därmed minska ledsmärtor och svullnad samt bibehålla funktion när inte annan behandling haft tillräcklig effekt. De ges via sprutor som du kan ta själv eller via infusion (dropp) som ges på sjukhus. De kallas biologiska läkemedel eftersom de framställs via en biologisk process, till exempel cellodling, till skillnad från DMARDs som framställs via en syntetisk process.
• Målspecifika syntetiska DMARDs (tsDMARDs). tsDMARDs tas som en tablett då de framställs via en syntetisk process, precis som DMARDs. De bidrar till att blockera effekten av några av de substanser som spelar en viktig roll vid inflammation. Behandling med tsDMARDs hämmar inflammationen och kan därmed lindra tröttheten, smärtan, stelheten och svullnaden i lederna, samtidigt som de kan hjälpa till att förhindra de skador som sjukdomen kan orsaka på ben och brosk.

Det är angeläget att patient och vårdteamet/läkaren sätter upp en individuell behandlingsplan med gemensamma mål med behandlingen. Fysioterapi och olika livsstilsförändringar t.ex. rökstopp, fysisk aktivitet och matvanor är viktiga delar av behandlingen.

Dr Kenneth Henriksson, specialistläkare inom reumatologi, berättar mer om de behandlingsmöjligheter som finns.

Mål med behandlingen

Behandlingen av RA sker av ett reumatologiskt vårdteam. I teamet ingår läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator. Alla bidrar med sin speciella kunskap om vad det innebär att ha en reumatisk sjukdom, och har en roll i omhändertagandet.

Patient och vårdteamet/läkaren, sätter upp en individuell behandlingsplan med gemensamma mål med behandlingen.

Behandlingsmål vid RA på lång sikt är att

• Förhindra leddestruktion och felställningar
• Förhindra funktionsbortfall i inre organ

Behandlingsmål vid RA på kort sikt är att

• Lindra värk, ledsvullnad och ömhet, rörelsesmärta, stelhet och trötthet
• Bevara normal ledfunktion
• Återgå till arbetslivet, eller eventuellt anpassa för att detta ska fungera
• Möjliggöra att livet fortsätter som tidigare med socialt umgänge och fritidsintressen

Under de perioder då man har svårare besvär av sjukdomen, så kallade skov, är det vanligt att ha regelbunden kontakt med reumatolog/vårdteamet. När sjukdomen är i en lugnare fas kan det räcka med kontakt med vårdcentral och/eller sjukgymnast.

Följsamhet till medicinering – vikten av att ta din medicin

Många som lever med en reumatisk sjukdom upplever en hel del tankar och farhågor kring sin medicinering – oavsett hur länge man har haft den. Det är vanligt och helt naturligt. Men den typen av tankar kan leda till att medicinen inte tas som det ska, vilket förstås inte är bra. Därför är det viktigt prata öppet med din vårdgivare om eventuella tankar och farhågor med medicinen för att få svar på frågor och rätt hjälp.

Läs mer om vikten av följsamhet