Sigrid vill motivera andra att fortsätta kämpa

En av Sveriges främsta dressyrtränare, entreprenör, mamma och känd från TV4-programmet Bonde söker fru. 43-åriga Sigrid Bergåkra låter inte ledgångreumatismen stå i vägen för ett innehållsrikt liv.

Läs berättelsen

 Ledgångsreumatism

Reumatiod artrit (RA) är den medicinska termen för det som vanligtvis kallas ledgångsreumatism. RA är en autoimmun sjukdom som framförallt orsakar värk och stelhet i lederna, men den kan även drabba andra organ i kroppen. RA är den vanligaste av de reumatiska sjukdomarna, i Sverige uppskattas att ungefär 5-7 personer av 1000 invånare har RA. De som insjuknar varje år och får diagnosen RA är cirka 25 personer av 100 000 invånare. Risken att insjukna i RA varierar mellan könen och kan bli upp till fem gånger högre hos kvinnor jämfört med män som är 50 år eller äldre.

Lär dig mer om ledgångsreumatism (RA)

Schematisk bild över hur lederna drabbas vid ledgångsreumatism (RA)

bodymap-psa Klicka på bilden för en större version

Symtom

Vid RA kan symtomen visa sig i en eller flera leder och sjukdomen kan komma akut eller smygande med värk, ömhet, belastningssmärtor och svullnad. Vanligast är att RA först känns i mindre leder som fingerleder, fötter eller knän. Allmänna inflammationssymtom är trötthet och generell stelhetskänsla, med störst påverkan under morgonen.

Läs mer

Diagnos

Det finns inga prover eller test som med 100 procent säkerhet bevisar att du har RA, men diagnosen sätts ändå med en blanding av prover och sjukdomshistoria. Hos 85 procent av de som insjuknar kan man hitta reumatoid faktor i blodprov, men provet i sig säger inte om man har RA.

Läs mer

Behandling

Behandlingen av RA går ut på att dämpa inflammationen och smärtan och i bästa fall få dem att helt försvinna. Behandlingen syftar också till att förebygga ledskada och bibehålla den fysiska funktionen eftersom ledskadan är irreversibel, det vill säga det som bryts ned kan inte återuppbyggas. Behandlingen sker med hjälp av läkemedel, sjukgymnastik, arbetsterapi och egen träning.

Läs mer

När man lever med en reumatisk sjukdom är det väldigt individuellt hur man upplever sjukdomen och hur den påverkar livskvaliteten. Att känna sin egen kropp och ha kunskap om hur sjukdomen inverkar på vardagen kan underlätta livet på många sätt.  Att veta vilka möjligheter till vård som finns och vilka rättigheter man har, gör kontakterna med sjukvården lättare och en bra dialog med vårdteamet gör behandlingen enklare. Att göra vad man kan för att må bättre rent generellt, har ofta en välgörande inverkan på både kropp och själ.

Så även om reumatisk sjukdom inte går att bota så finns det vardagsnära knep att ta till för att må lite bättre.

Här hittar du information, tips och annat intressant som kan underlätta vardagen för dig som lever med reumatisk sjukdom

Visa fler artiklar Visa fler berättelser

Dialog med vården för dig med ledgångsreumatism (RA)

Här kan du läsa om vilka specialister som kan underlätta livet för dig som har ledgångsreumatism (RA) och hur du får mesta möjliga hjälp av ditt vårdteam.

Du kommer troligtvis att möta en rad olika yrkeskategorier i dina kontakter med vården. Det här är några av dem.

Reumatolog

Den läkare som ställde diagnos på din sjukdom var förmodligen reumatolog. Reumatologen kan förklara hur behandlingen fungerar, svara på dina frågor om biverkningar och hur de kan hanteras. Han/hon kan även remittera dig vidare till andra specialister.

Reumatologsköterska

Sköterskan kan erbjuda hjälp, lyssna på dina problem och ge dig information om din sjukdom och behandling. Sköterskan kommer även fråga dig om din allmänna hälsa.

Din allmänläkare

Allmänläkaren kan hjälpa dig med lämplig kost och motion och om du har några problem med behandlingen. Läkaren kontrollerar din allmänna hälsa och kan även föreslå olika lösningar om du till exempel känner dig nedslagen.

Andra som kan medverka i din vård är:

  • en arbetsterapeut som hjälper dig klara vardagen på bästa sätt.
  • en handterapeut som är specialutbildad i att få dina armar och händer att fungera så bra som möjligt.
  • en ortoped som vid behov opererar skelettben och leder och t.ex. utför höftledsplastik.
  • en sjukgymnast som hjälper dig få ökad rörlighet och förbli aktiv.

> Checklista för att få ut mer av läkarbesöket

Webbplatsen använder cookies. Genom att använda denna webbplats samtycker du till att vi kan lagra och få åtkomst till cookies på din enhet för att optimera din användning av webbplatsen. Läs mer

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng