Ankyloserande spondylit (AS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som främst påverkar lederna och ledbanden i ryggraden. AS, som tidigare kallades för Bechterews sjukdom, kan även drabba andra leder i kroppen, framförallt de stora lederna. Obehandlad kan sjukdomen leda till permanent ryggstelhet, böjd kroppshållning och därmed en försämrad rörelseförmåga. Sjukdomen debuterar ofta i unga år med ett smygande förlopp och kan därför vara svår att diagnostisera. AS ingår i en större grupp reumatiska sjukdomar, så kallade axiala spondylartriter. 0,25-0,5 % av Sveriges befolkning har axial spondylartrit, varav ungefär hälften av dessa har AS. AS är vanligare hos män än hos kvinnor och två av tre drabbade är män.
Symtom
Vid AS slår sjukdomen sällan till akut, utan symtomen utvecklas under lång tid. Vanliga och tidiga symtom är ryggvärk och stelhet mellan skulderbladen. Dessa problem kan ge smärta vid djupandning och/eller smärta i nedre delen av ländryggen samt i bäckenet i form av diffus värk. Smärtan uppträder ofta efter en stunds sittande eller liggande och kan släppa efter en stunds rörelse.
Diagnos
Patientens egna berättelser om sin stelhet och smärta i ryggen är viktig när läkaren ställer diagnos. En röntgenundersökning av ryggen kan visa att lederna i korsryggen och mellan kotorna stelnat, vilket styrker diagnosen. Förändringar syns dock sällan i ett tidigt skede av sjukdomen. Ofta kan man behöva göra en magnetröntgen för att hitta inflammation i bäckenbenslederna.
Behandling
Många personer upplever att regelbunden träning tillsammans med en sjukgymnast kombinerat med en antiinflammatorisk läkemedelsbehandling (NSAID) kan ge god symtom- och smärtlindring. Regelbunden träning (2-3 gånger i veckan) är nödvändig för att motverka stelhet och felställning i rygg och leder. Detta är lika viktigt under som mellan eventuella svängningar (skov) i sjukdomen.
När man lever med en reumatisk sjukdom är det väldigt individuellt hur man upplever sjukdomen och hur den påverkar livskvaliteten. Att känna sin egen kropp och ha kunskap om hur sjukdomen inverkar på vardagen kan underlätta livet på många sätt. Att veta vilka möjligheter till vård som finns och vilka rättigheter man har, gör kontakterna med sjukvården lättare och en bra dialog med vårdteamet gör behandlingen enklare. Att göra vad man kan för att må bättre rent generellt, har ofta en välgörande inverkan på både kropp och själ.
Så även om reumatisk sjukdom inte går att bota så finns det vardagsnära knep att ta till för att må lite bättre. Här kommer några tips och råd som förhoppningsvis kan hjälpa dig i vardagen.