Ankyloserande spondylit (AS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som främst påverkar lederna och ledbanden i ryggraden. AS, som tidigare kallades för Bechterews sjukdom, kan även drabba andra leder i kroppen, framförallt de stora lederna. Obehandlad kan sjukdomen leda till permanent ryggstelhet, böjd kroppshållning och därmed en försämrad rörelseförmåga. Sjukdomen debuterar ofta i unga år med ett smygande förlopp och kan därför vara svår att diagnostisera. AS ingår i en större grupp reumatiska sjukdomar, så kallade axiala spondylartriter. 0,25-0,5 % av Sveriges befolkning har axial spondylartrit, varav ungefär hälften av dessa har AS. AS är vanligare hos män än hos kvinnor och två av tre drabbade är män.
Symtom
Vid axial spondylartrit kommer sällan symtomen akut, utan utvecklas under längre tid. Vanliga och tidiga symtom är trötthet, ryggvärk och stelhet i nedre delen av ryggen. Smärtan uppträder ofta efter en stunds sittande eller liggande och kan släppa efter en stunds rörelse. För en person som lever med axial spondylartrit är ryggvärken oftast svårast under de tidiga morgontimmarna ofta med störd nattsömn.
Diagnos
Patientens egna berättelser om sin stelhet och smärta i ryggen är viktig när läkaren ställer diagnos. Idag gör man oftast en magnetkameraundersökning för att påvisa inflammation i bäckenlederna och för att ställa diagnosen axial spondylartrit. I vissa fall kan man även göra en röntgenundersökning av ryggen för att se om lederna i korsryggen och mellan kotorna stelnat till. Förändringar syns dock sällan i ett tidigt skede av sjukdomen.
Behandling
Många personer upplever att regelbunden träning tillsammans med en fysioterapeut i kombination med en antiinflammatorisk läkemedelsbehandling (NSAID) kan ge god symtom- och smärtlindring. Regelbunden träning (2-3 gånger i veckan) är nödvändig för att bibehålla rörlighet, motverka stelhet och felställning i rygg och leder. Detta är lika viktigt under som mellan eventuella svängningar (skov) i sjukdomen.
När man lever med en reumatisk sjukdom är det väldigt individuellt hur man upplever sin sjukdom och hur den påverkar livskvaliteten. Att känna sin egen kropp och ha kunskap om hur sjukdomen inverkar på vardagen kan underlätta livet på många sätt. Att veta vilka möjligheter till vård som finns och vilka rättigheter man har, gör kontakterna med sjukvården lättare och en bra dialog med vårdteamet gör behandlingen enklare. Att göra vad man kan för att må bättre rent generellt, har ofta en välgörande inverkan på både kropp och själ.
Så även om reumatisk sjukdom inte går att bota så finns det vardagsnära knep att ta till för att må lite bättre. Här kommer några tips och råd som förhoppningsvis kan hjälpa dig i vardagen.