Allmänt Samtal med reumatolog

Samarbete och tydlighet är A och O i mötet mellan patienten och reumatologteamet

– Reumatisk vård handlar om ett samarbete. För att få ut så mycket som möjligt av vårdmötet, är det viktigt att patienten kommer väl förberedd. Det handlar om att skriva ner frågor eller funderingar. Om patienten delar med sig av sina erfarenheter så resulterar det i en bättre behandlingsplan. Kommunikation är nyckeln till en god vård och behandling, säger överläkare i reumatologi Jonel Pasula.
Jonel Pasula träffar många reumatiker i sin tjänst som överläkare i reumatologi och verksamhetschef för reumatologi på Capio Movement i Halmstad. Han berättar att när en patient kommer till honom första gången så har alla nödvändiga undersökningar som till exempel blodprov och röntgen gjorts. Patienten kommer helt enkelt för att få en reumatisk diagnos. En tidig och korrekt diagnos är viktigt. Vid det första besöket händer det väldigt mycket. Att få besked om en livslång sjukdom väcker naturligtvis många känslor och frågor.
– Det är vanligt att patienten inte kommer ihåg all information. Det är en naturlig reaktion och hjärnan kan säga stopp. Ofta har patienten ont och det är en stressig situation. Vikten av återupprepning samt både muntlig och skriftlig information är därför nödvändig både för patienten och läkaren.

Möte med reumasjuksköterskan

Sedan tar reumasjuksköterskan vid. En reumasjuksköterska är spindeln i nätet och mellanhanden mellan patient och läkare. I mötet med patienten fyller hen en viktig funktion genom att förtydliga diagnosen samt stötta patienten i behandlingsplanen och målbilden med behandlingen. Reumasjuksköterskan ser till så att alla provtagningar och nödvändiga vaccinationer är gjorda. Dessa är viktiga för reumatiker, då vanliga infektionssjukdomar kan förvärras. Ledgångsreumatism och andra inflammatoriska reumatiska sjukdomar kan göra så att kroppens immunförsvar försvagas. Läkemedelsbehandlingen av dessa sjukdomar kan också ha samma effekt. Reumasjuksköterskan svarar också på frågor gällande medicinering. Om patienten förstår diagnosen så kan arbetet mot målbilden påbörjas och önskningar kring behandlingen tas i beaktande.

Arbetet tillsammans med fysioterapeuten och rehabkoordinatorn

I detta skede kommer också fysioterapeuten in som hjälper till med till exempel smärta och rörlighet. Fysioterapeuten tar reda på ”vem patienten är”. Samtalet omfattar tidigare erfarenheter, eventuella behandlingar och önskemål. Fysioterapeuten gör en bedömning om patientens funktion och rörlighet med hjälp av undersökningar, tester och frågeformulär. Därefter sätter patienten och fysioterapeuten upp en behandlingsplan. Sedan år 2020 ingår det även en rehabkoordinator i teamet som avlastar läkaren. Hen har hand om alla kontaktytor med olika myndigheter till exempel arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller socialförsäkringen. Rehabkoordinatorn hjälper patienten med bland annat en återgång till arbetet eller arbetsträning. Utöver det ingår en kurator/psykolog som har ett informationsutbyte med patienten om hemmiljön och hur stödet ser ut från nära och kära.

”Reumatisk vård handlar om ett samarbete” Samtal med överläkare i reumatologi Jonel Pasula

Prognos och samarbete

Inom tre månader så kommer patienten för ett uppföljningssamtal med läkaren. Läkaren försäkrar sig om att patienten fått kunskap, förståelse och insikt om sitt hälsotillstånd och de möjligheter för undersökning, vård och behandling som finns. Det är viktigt att tänka på att till exempel alkohol och nikotin försämrar reumatismen samt effekten av eventuellt insatt läkemedelsbehandling. Rökning ökar risken för svårare skov och andra sjukdomar, vilket innebär att den medicinska behandlingen fungerar sämre. Att minska eller helt undvika alkohol förbättrar behandlingen. Det är vanligt att patienten i början gör stora ansträngningar för att sedan trappa ner insatsen. Därför är det viktigt att patienten själv inser att de har ett livslångt ansvar i samverkan med vården.

Därför ber vi patienten upprepa symptomen

– Alla i vårdteamet läser alltid patientens journal. Orsaken till att vi ber patienten återupprepa sina symptom är för att vi vill försäkra oss om att man förstår diagnosen och kan koppla smärtan till reumatismen. På så sätt kan vi jobba vidare tillsammans och få en så bra prognos som möjligt. Behandlingsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras. På samma sätt som smärtan i vardagen är föränderlig, på samma sätt är det med dokumentet. Det handlar om vilka förväntningar och mål som patienten har. Dessa ändras över tid. Vissa faller bort, bockas av och saker tillkommer.

Nationella behandlingsriktlinjer

Jonel säger att det finns en vanligt förekommande föreställning om att vården är ojämlik beroende på vilken region man tillhör. Han menar att tillgången till vård och behandling ska vara densamma oavsett bostadsort, ålder, kön eller socioekonomisk bakgrund. All vård utgår från Socialstyrelsens nationella behandlingsriktlinjer.
– Det är vår skyldighet att ge lika vård. Det har skett många positiva förändringar inom reumatikervården de senaste åren. Nya läkemedel introduceras varje år. Om en behandling inte fungerar så finns det nya möjligheter. Forskningen går hela tiden framåt.
Jonel Pasula avslutar samtalet med en uppmaning:
– Käre patient, glöm inte ställa tydliga krav och ha en öppen dialog med din läkare. Kommunikationen är nyckeln till god vård! Var bered på egna uppoffringar som exempelvis att sluta röka, ändra dina kostvanor och börja träna. Endast tillsammans kan vi nå till att du får en bättre hälsa och fullgott liv trots reumatisk sjukdom.

Webbplatsen använder cookies. Genom att använda denna webbplats samtycker du till att vi kan lagra och få åtkomst till cookies på din enhet för att optimera din användning av webbplatsen. Läs mer

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng