Ankyloserande spondylit Symtom, diagnos och behandling

Symtom

Vid AS slår sjukdomen sällan till akut, utan symtomen utvecklas under lång tid. Vanliga och tidiga symtom är ryggvärk och stelhet mellan skulderbladen. Dessa problem kan ge smärta vid djupandning och/eller smärta i nedre delen av ländryggen samt i bäckenet i form av diffus värk. Smärtan uppträder ofta efter en stunds sittande eller liggande och kan släppa efter en stunds rörelse. För en person som lever med AS är ryggvärken oftast svårast under efternatten. Smärtan kan minska efter en stunds rörelse, men då med störd nattsömn som följd.

Ryggvärk är inte alltid första symtomen

AS kan även ge andra symtom och det är inte alltid som just ryggvärk är det första symtomet på sjukdomen. Hos vissa personer kan det vara en inflammation i ögats regnbågshinna (iris), en så kallad irit, som är det första symtomet. Detta symtom kan komma före både ryggsmärta och stelhet. AS är en sjukdom som går i skov, vilket betyder att sjukdomen inte är statisk utan bättre och sämre perioder kan avlösa varandra.


Dr Kenneth Henriksson, specialistläkare inom reumatologi, berättar om de vanligaste symtomen vid ankyloserande spondylit.

Diagnos

Patientens egna berättelser om sin stelhet och smärta i ryggen är viktig när läkaren ställer diagnos. En röntgenundersökning av ryggen kan visa att lederna i korsryggen och mellan kotorna stelnat, vilket styrker diagnosen. Förändringar syns dock sällan i ett tidigt skede av sjukdomen. Ofta kan man behöva göra en magnetröntgen för att hitta inflammation i bäckenbenslederna. Även blodprover som SR (sänka), CRP (snabbsänka) och Hb (blodvärde) kan visa på graden av inflammation. Om personen som söker vård för ryggsmärta har genen HLA-B27 så kan även det stärka en diagnos, men inte alla som insjuknar i AS har den genen. Om personen blir klart bättre efter en antiinflammatorisk läkemedelsbehandling (NSAID) och/eller fysisk träning stärker det den ställda diagnosen.

Vid AS är det angeläget att diagnosen ställs så tidigt som möjligt för att undvika framtida besvär.


Dr Kenneth Henriksson, specialistläkare inom reumatologi, berättar om hur man ställer diagnosen ankyloserande spondylit.

Behandling

Många personer upplever att regelbunden träning tillsammans med en fysioterapeut kombinerat med antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) kan ge god symtom- och smärtlindring. Regelbunden träning (2-3 gånger i veckan) är nödvändig för att motverka stelhet och felställning i rygg och leder. Detta är lika viktigt under som mellan eventuella svängningar (skov) i sjukdomen.

Om regelbunden fysisk träning och behandling med NSAID inte ger tillräcklig smärt- och symtomlindring, och om andra leder än rygg och bäcken är påverkade, kan man gå vidare med andra läkemedel som dämpar immunsystemet, så kallade biologiska läkemedel. Dessa läkemedel kräver uppföljning och kontroll av en specialist inom reumatologi. Även kortison i form av tabletter eller injektion lokalt i den drabbade leden kan ge snabb lindring. I de fall där personen har en irit (inflammation i ögats regnbågshinna) behandlas detta med kortisondroppar som ska användas flera gånger dagligen och kontrolleras av en ögonläkare.

Val av behandling är beroende på hur den framtida prognosen ser ut och givetvis även den enskilda patientens preferenser.

Behandlingsalternativ vid AS

  • Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAIDs). NSAIDs hjälper till att minska inflammationen och mildra smärtan och stelheten vid lindrigare fall av AS. De kan vara både receptbelagda och receptfria.
  • Lokala steroidinjektioner. När få leder är involverade kan injektioner av steroider hjälpa till att lindra symtomen.
  • Sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARDs). DMARDs används för behandling av svårare symtom och kan bromsa eller begränsa omfattningen av ledskada samt minska smärta och inflammation.
  • Biologiska läkemedel. Behandling med biologiska läkemedel används för att hämma inflammation, bromsa ledförstörelse och därmed minska ledsmärtor och svullnad samt bibehålla funktion. De ges via sprutor som du kan ta själv eller via infusion (dropp) som ges på sjukhus. De kallas biologiska läkemedel eftersom de framställs via en biologisk process, till exempel cellodling, till skillnad från DMARDs som framställs via en syntetisk process.
  • Målspecifika syntetiska DMARDs (tsDMARDs). tsDMARDs tas som en tablett då de framställs via en syntetisk process, precis som DMARDs. De bidrar till att blockera effekten av några av de substanser som spelar en viktig roll vid inflammation. Behandling med tsDMARDs hämmar inflammationen och kan därmed lindra tröttheten, smärtan, stelheten och svullnaden i lederna, samtidigt som de kan hjälpa till att förhindra de skador som sjukdomen kan orsaka på ben och brosk.

Det är angeläget att patient och vårdteamet/läkaren sätter upp en individuell behandlingsplan med gemensamma mål med behandlingen. Under de perioder då man har svårare besvär av sjukdomen är det vanligt att ha regelbunden kontakt med reumatolog/vårdteamet. När sjukdomen är i en lugnare fas kan det räcka med kontakt med vårdcentral och/eller sjukgymnast.


Dr Kenneth Henriksson, specialistläkare inom reumatologi, berättar om olika behandlingsalternativ.

Vikten av följsamhet

Det kan vara många funderingar som uppstår när det gäller behandling och läkemedel. Därför är det viktigt att diskutera med läkaren/vårdteamet både hur man ska ta sina läkemedel, men även ventilera tankar och eventuella frågor och farhågor.

Läs mer om vikten av följsamhet

Webbplatsen använder cookies. Genom att använda denna webbplats samtycker du till att vi kan lagra och få åtkomst till cookies på din enhet för att optimera din användning av webbplatsen. Läs mer

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng