Mattias misstankar om AS var riktiga

Mattias Lundgren var väldigt aktiv när han växte upp, det var mycket sport men även en hel del skadeproblem. Med facit i hand kanske detta var tecken på en begynnande inflammatorisk sjukdom.

Läs berättelsen

Axial spondylartrit

Axial spondylartrit (förkortas i vården ibland som axSpA) är ett samlingsnamn för en grupp reumatiska sjukdomar i ryggen som ger upphov till inflammation, smärta och stelhet framförallt i bäckenleder, kotpelare, men även inflammation i intilliggande vävnader.

Axial spondylartrit inkluderar diagnoserna ankyloserande spondylit (AS, tidigare kallade Bechtrews sjukdom) samt icke-radiografisk axial spondylartrit (icke-radiografisk axSpA).

AS karaktäriseras av inflammation och synliga förändringar på röntgen i bäckenets och kotpelarens leder. Icke-radiografisk axSpA (nr-axSpA) har en liknande inflammation i bäckenet och kotpelarens leder, men där har man ännu inte utvecklat skador som är synliga med vanliga röntgen av bäckenet och kotpelaren.

Det finns en övergång från icke-radiografisk axSpA till AS över tid, varför icke-radiografisk axSpA kan ses som ett förstadium till AS. Samtidigt finns det de som under hela sitt sjukdomsförlopp aldrig utvecklar några röntgenförändringar och inte utvecklar AS.

Axial spondylartrit debuterar ofta i unga år och har oftast ett smygande förlopp. Sjukdomen kan initialt vara svår att diagnostisera. Sjukdomen drabbar drygt 0,2 procent av befolkningen i Sverige.

AS drabbar oftare män än kvinnor. Sjukdomen debuterar vanligtvis mellan 15 och 30 års ålder och nästan alltid före 40 års ålder. Vid icke-radiografisk axSpA har däremot inte samma uttalade manliga övervikt såsom vid AS. Kvinnor diagnosticeras oftare senare i sjukdomsförloppet.

Att leva med axial spondylartrit

Återkommande ryggvärk? Gör vårt test!

Schematisk bild över hur lederna drabbas vid axial spondylartrit

bodymap-psa Klicka på bilden för en större version

Symtom

Vid axial spondylartrit kommer sällan symtomen akut, utan utvecklas under längre tid. Vanliga och tidiga symtom är trötthet, ryggvärk och stelhet i nedre delen av ryggen. Smärtan uppträder ofta efter en stunds sittande eller liggande och kan släppa efter en stunds rörelse. För en person som lever med axial spondylartrit är ryggvärken oftast svårast under de tidiga morgontimmarna ofta med störd nattsömn.


Dr Kenneth Henriksson, specialistläkare inom reumatologi, berättar om de vanligaste symtomen vid ankyloserande spondylit.

Läs mer

Diagnos

Patientens egna berättelser om sin stelhet och smärta i ryggen är viktig när läkaren ställer diagnos. Idag gör man oftast en magnetkameraundersökning för att påvisa inflammation i bäckenlederna och för att ställa diagnosen axial spondylartrit. I vissa fall kan man även göra en röntgenundersökning av ryggen för att se om lederna i korsryggen och mellan kotorna stelnat till. Förändringar syns dock sällan i ett tidigt skede av sjukdomen.


Dr Kenneth Henriksson, specialistläkare inom reumatologi, berättar om hur man ställer diagnosen ankyloserande spondylit.

Läs mer

Behandling

Många personer upplever att regelbunden träning tillsammans med en fysioterapeut i kombination med en antiinflammatorisk läkemedelsbehandling (NSAID) kan ge god symtom- och smärtlindring. Regelbunden träning (2-3 gånger i veckan) är nödvändig för att bibehålla rörlighet, motverka stelhet och felställning i rygg och leder. Detta är lika viktigt under som mellan eventuella svängningar (skov) i sjukdomen.

Dr Kenneth Henriksson, specialistläkare inom reumatologi, berättar om olika behandlingsalternativ.

Läs mer

När man lever med en reumatisk sjukdom är det väldigt individuellt hur man upplever sin sjukdom och hur den påverkar livskvaliteten. Att känna sin egen kropp och ha kunskap om hur sjukdomen inverkar på vardagen kan underlätta livet på många sätt. Att veta vilka möjligheter till vård som finns och vilka rättigheter man har, gör kontakterna med sjukvården lättare och en bra dialog med vårdteamet gör behandlingen enklare. Att göra vad man kan för att må bättre rent generellt, har ofta en välgörande inverkan på både kropp och själ.

Så även om reumatisk sjukdom inte går att bota så finns det vardagsnära knep att ta till för att må lite bättre. Här kommer några tips och råd som förhoppningsvis kan hjälpa dig i vardagen.

Testa dig

Har du haft återkommande ryggproblem under en längre tid? Stämmer fyra av fem symtom in på dig så kan dina besvär vara tecken på att du har axial spondylartrit och då bör du söka hjälp hos din vårdcentral eller husläkare.

Gör testet nedan, skriv ut och ta med till din läkare.

Ta med den här listan till din läkare

Du kan även göra ett fördjupande test via webbplatsen Ont i ryggen via 1177 – Vårdguiden.

Egen vårdsremiss
När man misstänker att man har en reumatisk sjukdom är det angeläget att söka vård och få remiss till en reumatolog, en läkare som är specialiserad på sjukdomar i leder, muskler och ben. En tidig diagnos och behandling är viktig för att förhindra eller begränsa mer omfattande skador på lederna, så kallad leddestruktion. Glöm inte att du även kan skriva en egen remiss till en specialist. Läs mer om det på Vårdguiden under rubriken ”Egenanmälan”

Webbplatsen använder cookies. Genom att använda denna webbplats samtycker du till att vi kan lagra och få åtkomst till cookies på din enhet för att optimera din användning av webbplatsen. Läs mer

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng