Uveit Symtom, diagnos & behandling

Symtom

Inflammation på ögats främre del kallasäven irit eller främre uveit, och kännetecknas av att ögat blir rött närmast hornhinnan. Man blir även ljuskänslig och kan få värk och rinnande ögon.

Vid inflammation i den mellersta delen (intermediär uveit) är symtomen mildare än vid främre uveiter. Oftast upplever man att man ser ”flugor” eller prickar.. Även vid bakre uveit ser man prickarna och flugorna, men får även nedsatt syn. Även suddig syn och ögonsmärta kan vara tecken på uveit.

Många symtom vid uveit är en direkt följd av inflammationen, men vissa kan uppstå till följd av komplikationer på grund av exempelvis glaukom (grön starr) eller näthinneavlossning. Oftast kommer symtomen i snabba och kroniskt återkommande skov.

Diagnos

Diagnosen för uveit ställs oftast av en ögonläkare, eftersom det krävs speciella instrument för att kunna se in i ögats inre delar. Vid misstanke om bakomliggande sjukdom kan fler specialisterbli inblandade. Det händer att det första tecknet på en autoimmun sjukdom är en uveit.

Behandling

Eftersom uveiter många gånger är en följd av en underliggande sjukdom så kan behandlingen av den påverka förloppet av uveiten. Olika läkare kan samarbeta om så är fallet. Kortikosteroider används ofta vid behandling av uveiter och man kan ge såväl lokala steroider (droppar) som tabletter, injektioner eller implantat vid svårare fall. Långvarig behandling med kortikosteroider kan dock ge ett flertal biverkningar, bland annat glaukom (grönstarr) och katarakt (gråstarr), men även sådana som drabbar andra delar av kroppen som psykisk obalans, viktökning, fettomfördelning, sömnstörningar, osteoporos, med mera. Även immunohämmande behandling kan användas vid svåra fall, och ofta är då en reumatolog inkopplad. Det finns bara ett fåtal läkemedel som har indikation för uveit och samsjuklighet (länk till text om samsjuklighet) vägs in vid val av behandling.

Följsamhet till medicinering – vikten av att ta din medicin

Många som lever med en reumatisk sjukdom upplever en hel del tankar och farhågor kring sin medicinering – oavsett hur länge man har haft den. Det är vanligt och helt naturligt. Men den typen av tankar kan leda till att medicinen inte tas som det ska, vilket förstås inte är bra. Därför är det viktigt prata öppet med din vårdgivare om eventuella tankar och farhågor med medicinen för att få svar på frågor och rätt hjälp.

Läs mer om vikten av följsamhet