Uveit

Uveit

Inflammatorisk uveit är ett samlingsnamn för inflammationer i ögats druvhinna (uvea). Hit räknas regnbågshinnan (iris), ciliarkroppen och åderhinnan (choroidea). Inflammationen kan drabba alla delar i uvea. Om det är den främre delen som drabbas kallas det även irit. Vid inflammation i den mellersta delen kallas det intermediär uveit, och man kan också drabbas av bakre uveit. Om hela uvea är drabbat av inflammationen kallas det pan-uveit.

Uveiter kan vara sporadiska eller bli kroniska, vilket innebär att de ger besvär mer eller mindre hela tiden (mer än tre månader). Uveiter är sällsynta, men de komplikationer som de kan ha kan ge skador på ögats vävnader som kan orsaka nedsatt syn eller i vissa fall blindhet. Uveiter och dess konsekvenser står för 10-15 % av alla fall av blindhet i västvärlden och är den tredje vanligaste orsaken till blindhet. Uveit kan uppkomma i alla åldrar, men är vanligast bland personer i arbetsför ålder, oftast mellan 20 och 50 år.

ogat

Det finns många sjukdomar som orsakar uveit, eller irit som det också kallas, när inflammationen drabbar de främre delarna av druvhinnan. Ulcerös colit, psoriasisartrit, JIA (”barnreumatism”) eller Crohns syndrom är exempel på det. Irit kan också vara ett första tecken på AS (Bechterews). Bakre och intermediära uveiter kan också vara en konsekvens av samsjuklighet. Till exempel multipel skleros (MS) och Behçet kan ge inflammation i ögat. Sarkoidos kan ge både främre och bakre uveiter.

De främsta riskfaktorerna för uveit är ärftliga anlag, systemiska immunmedierade/inflammatoriska sjukdomar, tidigare ögontrauma och rökning. Uveit kan också vara infektiös och orsakas av bakterier, virus, svamp eller parasiter.

Merparten, 40–70 procent, av alla uveiter är främre uveiter. Intermediära uveiter utgör 10–15 procent och bakre uveiter utgör 15–20 procent.

Ladda ner vår infografik om uveit (PDF)

Symtom

Inflammation på ögats främre del kallasäven irit eller främre uveit, och kännetecknas av att ögat blir rött närmast hornhinnan. Man blir även ljuskänslig och kan få värk och rinnande ögon. Vid inflammation i den mellersta delen (intermediär uveit) är symtomen mildare än vid främre uveiter.

Läs mer

Diagnos

Diagnosen för uveit ställs oftast av en ögonläkare, eftersom det krävs speciella instrument för att kunna se in i ögats inre delar. Vid misstanke om bakomliggande sjukdom kan fler specialisterbli inblandade. Det händer att det första tecknet på en autoimmun sjukdom är en uveit.

Läs mer

Behandling

Eftersom uveiter många gånger är en följd av en underliggande sjukdom så kan behandlingen av den påverka förloppet av uveiten. Olika läkare kan samarbeta om så är fallet. Kortikosteroider används ofta vid behandling av uveiter och man kan ge såväl lokala steroider (droppar) som tabletter, injektioner eller implantat vid svårare fall

Läs mer

När man lever med en reumatisk sjukdom är det väldigt individuellt hur man upplever sjukdomen och hur den påverkar livskvaliteten. Att känna sin egen kropp och ha kunskap om hur sjukdomen inverkar på vardagen kan underlätta livet på många sätt.  Att veta vilka möjligheter till vård som finns och vilka rättigheter man har, gör kontakterna med sjukvården lättare och en bra dialog med vårdteamet gör behandlingen enklare. Att göra vad man kan för att må bättre rent generellt, har ofta en välgörande inverkan på både kropp och själ.

Så även om reumatisk sjukdom inte går att bota så finns det vardagsnära knep att ta till för att må lite bättre.