Ledgångsreumatism Symtom, diagnos & behandling

Symtom

Vid RA kan symtomen visa sig i en eller flera leder och sjukdomen kan komma akut eller smygande med värk, ömhet, belastningssmärtor och svullnad. Vanligast är att RA först känns i mindre leder som fingerleder, fötter eller knän. Allmänna inflammationssymtom är trötthet och generell stelhetskänsla, med störst påverkan under morgonen.

Inflammationen är vanligen symmetrisk, det vill säga liksidig. Det innebär att man, i de flesta fall, även får en inflammation i vänsterhanden, om högerhanden är angripen. Inflammationen ger upphov till smärta, stelhet, svullnad och värmeökning. Skadan kan även ske på andra organ.

RA är inte enbart en ledsjukdom. Exempel på andra vanliga symtom är allmän sjukdomskänsla och extrem trötthet. Sjukdomen kan även påverka andra delar av kroppen, exempelvis ögon, blodkärl, nerver och inre organ.

Diagnos

Det finns inga prover eller test som med 100 procent säkerhet bevisar att du har RA, men diagnosen sätts ändå med en blanding av prover och sjukdomshistoria. Hos 85 procent av de som insjuknar kan man hitta reumatoid faktor i blodprov, men provet i sig säger inte om man har RA. Vid misstanke om RA, och om sjukdomssymtomen hållit i sig i minst sex veckor, bör personen remitteras till en reumatolog (specialist på reumatiska sjukdomar) för vidare utredning. För att få diagnosen RA ska vissa kriterier uppfyllas. Det finns sju internationella kriterier och fyra av dessa ska uppfyllas för att diagnosen ska kunna ställas.

Kriterierna:

  • Morgonstelhet som varar i minst en timme
  • Artrit i tre eller flera leder
  • Artrit i händernas leder
  • Symmetrisk artrit, samma påverkan på vänster som på höger kroppshalva
  • Reumatiska noduli (små knutor på ställen där kroppen utsätts för tryck)
  • Positiv reumatoid faktor i blodet (IgM-RF)
  • Typiska förändringar på röntgen av handens skelett

Misstänker du att du har RA?

Gör testet www.ontilederna.se så får du en rekommendation om du behöver kontakta en läkare.

Behandling

Behandlingen av RA går ut på att dämpa inflammationen och smärtan och i bästa fall få dem att helt försvinna. Behandlingen syftar också till att förebygga ledskada och bibehålla den fysiska funktionen eftersom ledskadan är irreversibel, det vill säga det som bryts ned kan inte återuppbyggas. Behandlingen sker med hjälp av läkemedel, sjukgymnastik, arbetsterapi och egen träning.

Även om det inte går att bota RA, finns det bra förutsättningar för att inflammationen dämpas, ledförstörelsen bromsas och smärtan lindras vid behandling med läkemedel och sjukgymnastik. På det sättet kan den drabbade ofta leva ett bra liv med minimala inskränkningar.

Vid behandling av RA vill man så snabbt som möjligt stoppa den pågående inflammationen, vilket sker med hjälp av läkemedelsbehandling. Det är den pågående långvariga inflammationen som orsakar symtomen och skadan på andra organ om lämnas obehandlad. Efter diagnosen ska behandling med antiinflammatoriska läkemedel (t.ex. kortison) och antireumatiska läkemedel (t.ex. långverkande antireumatiska läkemedel – DMARDs – eller biologiska läkemedel) påbörjas snarast. Förutom att behandlingen dämpar inflammationen så förhindrar den leddestruktion, nedbrytning av brosk och ben som inte går att återuppbygga, och en framtida funktionsnedsättning. Vid en aggressiv och aktiv sjukdom kan man gå direkt till de biologiska läkemedlen. Lokala steroidinjektioner har också ofta god effekt vid behandling av en inflammerad led. Val av behandling är beroende på hur den framtida prognosen ser ut och givetvis även den enskilda patientens preferenser.

  • Icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAIDs). NSAIDs hjälper till att minska inflammationen och mildra smärtan och stelheten i lindrigare fall av RA. De kan vara både receptbelagda och receptfria. Används som komplement till grundbehandlingen.
  • Lokala steroidinjektioner eller systemisk (bredare) behandling med kortison. När få leder är involverade kan injektioner av steroider hjälpa till att lindra symtomen. Det kan även snabbt få bukt med en akut svullen eller smärtande led. Detta är en del av grundbehandlingen och oftast i den initiala fasen.
  • Långverkande, sjukdomsmodifierande antireumatiska medel (DMARDs). DMARDs är den grundläggande behandlingen vid RA och används som första linjens behandling för att få bukt med de svårare symtomen. De kan minska inflammation och smärta samt bromsa eller begränsa omfattningen av ledskada.Kom ihåg att DMARDs är en grupp av läkemedel som verkar på olika sätt. Vilket läkemedel i gruppen som väljs bestäms av vårdgivaren utifrån patientens behov och vilka biverkningar man tål.
  • Biologiska läkemedel. Behandling med biologiska läkemedel används för att hämma inflammation, bromsa ledförstörelse och bibehålla funktion tack vare minskad ledsmärta och svullnad. De fungerar som en bromsmedicin och ges via sprutor som du kan ta själv eller via infusion (dropp) som ges på sjukhus.Biologiska läkemedel verkar ofta genom att hämma specifika delar av den inflammatoriska processen i kroppen som driver inflammationen och ledförstörelsen. De kallas biologiska läkemedel eftersom de framställs via en biologisk process, till exempel cellodling, till skillnad från DMARDs som framställs via en syntetisk process.

Sjukgymnastik och egen fysisk träning är ett viktigt komplement och kan ge god effekt i alla sjukdomsstadier.

Mål med behandlingen

Behandlingen av RA sker av ett reumatologiskt vårdteam. I teamet ingår läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator. Alla bidrar med sin speciella kunskap om vad det innebär att ha en reumatisk sjukdom, och har en roll i omhändertagandet.

Patient och vårdteamet/läkaren, sätter upp en individuell behandlingsplan med gemensamma mål med behandlingen.

Behandlingsmål vid RA på lång sikt är att

  • Förhindra leddestruktion och felställningar
  • Förhindra funktionsbortfall i inre organ

Behandlingsmål vid RA på kort sikt är att

  • Lindra värk, ledsvullnad och ömhet, rörelsesmärta, stelhet och trötthet
  • Bevara normal ledfunktion
  • Återgå till arbetslivet, eller eventuellt anpassa för att detta ska fungera
  • Möjliggöra att livet fortsätter som tidigare med socialt umgänge och fritidsintressen

Under de perioder då man har svårare besvär av sjukdomen, så kallade skov, är det vanligt att ha regelbunden kontakt med reumatolog/vårdteamet. När sjukdomen är i en lugnare fas kan det räcka med kontakt med vårdcentral och/eller sjukgymnast.

Följsamhet till medicinering – vikten av att ta din medicin

Många som lever med en reumatisk sjukdom upplever en hel del tankar och farhågor kring sin medicinering – oavsett hur länge man har haft den. Det är vanligt och helt naturligt. Men den typen av tankar kan leda till att medicinen inte tas som det ska, vilket förstås inte är bra. Därför är det viktigt prata öppet med din vårdgivare om eventuella tankar och farhågor med medicinen för att få svar på frågor och rätt hjälp.

Läs mer om vikten av följsamhet